rfaa.png

Hem Om oss Lokalföreningar Aktuellt Stöd Medlemskap Gåva Samarbeten Arkiv Länkar Kontakt
Om sorg Är du barn eller ungdom Vill du prata med någon Vill du gå i samtalsgrupp Praktisk information När du möter en sörjande Lästips

Rätt bemötande vid ett dödsfall kan bättre hjälpa personen att genomleva krisen och den svåra livssituationen som följer av händelsen. Fel bemötande kan istället hindra, stjälpa eller förstöra för den sörjande. Om man inte upplever att man blir tagen på allvar, om det finns byråkratiska regler som går före personens välbefinnande och hälsa, finns stor risk för en fördröjd och förlängd kris.


Under senare år har samhällets bemötande av personer som drabbats av stora katastrofer kommit i fokus. Erfarenheterna visar att stödet ofta skulle behöva vara långvarigt, allsidigt och anpassat till individen. Estoniakatastrofen, Göteborgsbranden och flodvågskatastrofen i Sydostasien har ställt stora krav på både akuta och långsiktiga stödinsatser.

Socialstyrelsen har givit ut anvisningar som pekar på behov av krisinsatser åtminstone fem år efter den inträffade händelsen.
Det stöd som drabbade personer får från samhällets sida är i bästa fall bra i det akuta skedet, men inte alltid ens det. Kunskapen om den fleråriga sorgeprocessen är bristfällig. Det finns ofta en förväntan från både myndighetspersoner och sociala nätverk att den som drabbas efter en tid ska ha ”kommit över” sin sorg.

Samhällets stödhjälpssystem idag är inte anpassat till djupt sörjande under lång tid. Behoven är ”runda” men handläggningstider och behandlingsformer är oftast ”fyrkantiga”. Den drabbade personen uppfattas ibland som besvärlig och kontakterna blir då konfliktfyllda. Vrede är en ganska vanlig reaktion hos den som drabbas av svår sorg. Om den som ska stödja inte kan hantera vreden hos den sörjande riskerar den stödjande att bli den som försvårar och hindrar vägen till tillfrisknande för den sörjande. Ibland är det lokala samhällets stödinsatser omöjliga att ta emot pga tidigare dåliga erfarenheter. Anmälan för felbehandling för det som inträffat är inte ovanligt.


Vår förening arbetar tillsammans med de föreningar som ingår i SAMS-SamArbete för Människor i Sorg, med frågan om införandet av sorgpeng. Det ligger ett förslag på 10 dagars sorgpeng när föräldrar förlorar ett barn. Vi anser att 10 dagar inte räcker! Det vore istället önskvärt med en försäkring av samma slag som Föräldraförsäkringen. Det variera hur man mår över tid efter ett dödsfall. Man skulle då kunna använda dagar vid behov, när man mår särskilt dåligt. Man skulle på detta sätt avlasta Försäkringskassan och sjukvården från alla besök som idag måste göras för att få vara sjukskriven. Diagnosen skulle vara sorg och den är lätt att kontrollera. Då skulle man även komma ifrån problemet med diagnoser som exempelvis depression som senare ligger den enskilda personen till last vid anställningar, försäkringar mm
Vår förening samarbetar med andra anhöringföreningar som möter människor i sorg och anordnar samtalsgrupper. Om du vill träffa andra i liknande situation som din egen, hör av dig till kansliet så hjälper vi till.

Vill du snabbt komma i kontakt med någon att tala med och inte får tag på oss,

Nationella hjälplinjen 020-22 00 60

Jourhavande medmänniska 08-702 16 80

Jourhavande kurator 08-508 400 90

Jourhavande präst 112

Rädda Barnens föräldratelefon 020 – 786 786

Röda korsets telefonjour 0771-900 800

Röda korset ungdom, jourhavande kompis 020-222 444

SFPH´s föräldratelefon 020 – 85 20 00

Sjukvårdsrådgivningen 08-320 100 eller 1177

Stockholms läns psykiatriska akutmottagning (Länsakuten) 08-672 25 33

De som svarar i telefonjour har tystnadsplikt.