PRESSRELEASE MOT BAKGRUND AV UTFÖRSÄKRINGEN AV JIMMY FREDRIKSSON
Stipendium från Skandia Tack, Skandia Idéer för livet, för vårt stipendium! Det kommer att hjälpa oss att skapa en mötesplats för barn och ungdomar som förlorar en förälder. Det känns så härligt att få ge ungdomarna detta. Lördagen den 29 oktober 2011 kommer årets ljusmanifestation att äga rum i Stockholm Samling vid Mynttorget klockan 14.30 För att hedra minnet av dem vi mist kommer vi att gå i fackeltåg klockan 15.00 mot Sergels torg där det bjuds tal och sång Tema för dagen kommer att meddelas senare. Välkomna! Enkät angående sjukskrivning i samband med sorg I samband med ljusmanifestationen i Göteborg den 30 oktober 2010, gjordes en intervju av lokalradion. Vill du höra inslaget angående sorgpeng Gå in på www.sverigesradio.se/goteborg/ PRESSRELEASE ENKÄT OM SJUKSKRIVNING I SAMBAND MED SORG Under våren 2010 genomförde SAMS – SamArbete för Människor i Sorg en enkätundersökning om sjukskrivning i samband med sorg. 1249 personer besvarade enkäten. Ca 85% svarade att de varit sjukskrivna i samband med dödsfallet. I genomsnitt var man sjukskriven 29 veckor under de två första åren varav 60% på heltid, vilket motsvarar 17 veckor. 98% angav att sjukskrivning varit till hjälp i sorgen. I enkäten ställdes frågan vilka diagnoser som den sjukskrivande läkaren angett i sjukintygen. Svaren visade att krisreaktion, nedstämdhet, utmattning och depression är vanliga diagnoser. Det är här SAMS vill att begreppet sorg ska räcka att skriva i ett sådant intyg. Sorg är ingen sjukdom och ska heller inte sjukdomsdiagnostiseras. SAMS arbetar för att få förståelse för begreppet ”sorgpeng”. En sorgpeng skulle kunna innebära rätten att ta ut 100 dagar under två år och detta skulle kunna möta större delen av det behov av sjukskrivning, som enkäten visat. Andra effekter av detta skulle kunna vara: •Stressen över att bli ifrågasatt av FK försvinner •Pressen med många korta sjukskrivningsperioder försvinner när man har egen kontroll •Belastningen på öppenvården minskar •Om man separerar sorg från annan orsak till arbetsoförmåga, belastas inte rehabkedjan och Arbetsförmedlingen I enkäten ställdes också frågan om vilket annat stöd man fått i sitt sorgearbete. Drygt 60% angav att man fått stöd genom vården och drygt 40% att man fått stöd genom någon av de anhörigföreningar som finns. Mer än 80% av de som fått stöd genom anhörigföreningarna var nöjda eller mycket nöjda med det stöd de fått. Med ett kontinuerligt statligt stöd skulle SAMS kunna arbeta mycket hårdare för att ge det stöd som varje människa i sorg har rätt att få. Slutligen fanns möjlighet för de som besvarade enkäten att ange vilka ytterligare behov man kände fanns i samband med att man förlorat en nära anhörig. Här framkom bl a följande •Större förståelse från FK •Bättre information om det stöd som finns •Stöd till hela familjen •Möta andra med liknande erfarenheter •Stöd och förståelse av arbetsgivaren •Bättre kunskap hos läkarna om sorg •Mer tid att sörja •Bättre bemötande i samband med dödsfallet •Ökad kunskap bland vänner och bekanta om sorg Kjell Westerlund Ordförande i SAMS Änkor till cancerdrabbade ofta känslomässigt isolerade Många svenska män har ingen annan än sin partner som känslomässigt stöd, även i svåra situationer som vid en cancersjukdom. Men också partnern till den drabbade saknar ofta stöd utanför relationen, visar ny forskning. Ljusmanifestation i Stockholm - för alla som förlorat någon Lördagen den 29 oktober 2011 Barns och ungdomars sorg klockan 13 – 14, i Klarabiografen, Kulturhuset Föredrag kring barns och ungdomars sorg
Lars Widén, kurator och psykoterapeut vid Vi samlas sedan vid Myntorget klockan 14.30 och går Efter ljuständningen bjuds det på tal och musik.
Arrangör: SAMS –Samarbete för människor i sorg, består av SPES, Spädbarnsfonden, VSFB, VIMIL, och Riksförbundet för Änkor och Änkemän Vi vill hedra de nära och kära som vi har mist samt uppmärksamma och synliggöra våra organisationer och vårt arbete. Välkommen! I samband med ljusmanifestationen i Göteborg den 30 oktober 2010, gjordes en intervju av lokalradion. Vill du höra inslaget angående sorgpeng Gå in på www.sverigesradio.se/goteborg/ Talet som hölls av föreningens ordförande i samband med ljusmanifestationen SORGPENG Vi vet inte hur många mammor, pappor, makar, sambor, barn och bästisar som drabbas av förlusterna. Men vi vet att de flesta drabbas mycket hårt. Och att det innebär mycket stark psykisk och känslomässig påfrestning. Flera studier har visat att förlusten av en livskamrat är en av de händelser som skapar allra störst stress och påfrestning i en människas liv. Vid en normal sorgeprocess uppkommer negativa reaktioner inom 6 månader för att därefter avklinga. Vi vet att flertalet som drabbas visar symptom som är jämförbara med djup depression. Samma typ av depressiva symptom följer då föräldrar förlorar ett barn eller då ungdomar förlorar sin förälder, men med den skillnaden att symptomen då är ännu djupare, starkare och mer långvariga. Det handlar om sorg, inte om ett sjukdomstillstånd. Vi vet också att sorg i lika hög grad som en fysisk skada är ett tillstånd där komplett återgång till normal funktionsnivå är möjlig, men där det också finns en risk för försämrad funktion som följd. Det borde vara enkelt att förstå att den som drabbas av en stor förlust med djup sorg som följd får nedsatt arbets- eller studieförmåga. Vi vet att ungdomar som förlorat sin förälder ofta kommer efter i sina studier. Vi vet också att den som förlorat sitt barn eller sin livskamrat under en period har nedsatt arbetsförmåga. Inom SAMS genomförde vi i våras en enkät bland våra medlemmar med rubriken sjukskrivning i samband med sorg. 1249 personer svarade och det visade sig inte helt oväntat att 85 % hade varit sjukskrivna på grund av sin förlust och sorg. Trots att sorg inte är en sjukdom! I en annan studie med 317 personer vars livskamrater avlidit upp till 2 år tidigare, på naturligt sätt, uppträdde samtliga indikatorer på sorg, tvivel, längtan, ilska, acceptans och depression inom 6 månader efter förlusten för att sedan avklinga. Ett lite annorlunda mönster har visat sig efter ett traumatiskt dödsfall som olycka eller sucid. Där tar det oftast längre tid. I den senare undersökningen exkluderade man 77 personer som led av komplicerad sorgereaktion efter ett traumatiskt dödsfall för att dessa inte skulle snedvrida resultatet i undersökningen. Samtliga personer intervjuades vid tre olika tillfällen. 1-6 , 6-12 och 12-24 månader efter dödsfallen Även den svenska regeringens utredare Anna Hedborg slår fast att sorg i flera fall innebär nedsatt arbetsförmåga men att sorg inte är en sjukdom. Konsekvensen av resonemanget blir att den som drabbas av svår sorg inte kan arbeta fullt ut, men inte heller kan sjukskrivas. Därför föreslog utredaren att man ska införa en s.k. närståendepenning som innebär att den som drabbas av en svår förlust ska ha rätt till ersättning i 10 dagar i samband med dödsfallet. Symptomen vid sorg påminner i många fall om sjukdom. Därför är det är viktigt att slå fast att den som drabbas av svår sorg har nedsatt arbetsförmåga. Men det är minst lika viktigt att vi snarast får en lösning som innebär att de sörjande får en rimlig möjlighet att ägna sin tid åt att sörja, för att så snart som möjligt kunna återvända till arbete och ett liv som känns värt att leva. I det sammanhanget har 10 dagar ett mycket begränsat, om ens något, värde. De första 10 dagarna har många knappt förstått vad som hänt, än mindre kommit igång med sorgearbetet. De första dagarna är det ofta oerhört mycket praktiskt som skall ordnas. Begravning och bouppteckning. Vissa dödsfall ska dessutom obduceras. Dödsfallet kanske sker utomlands, under svåra omständigheter, i samband med brott etc. För många drabbade är det mycket att ta hand om innan man kan ta itu med sin och eventuellt sina barns sorg. Det förslag som nu ligger vittnar tydligt om den utbredda brist på kunskap och förståelse för sorg som råder. Vad händer idag med den som drabbas av sorg som inte kan arbeta? De flesta söker läkare för att få hjälp. Två veckors sjukskrivning, d.v.s. 10 dagar får de flesta. Därefter varierar inställningen. En del läkare har uppfattningen att arbete och ”distraktion” är bästa medicinen. Andra menar att antidepressiv medicin botar sorgen och skriver ut det. Många läkare förstår situationen mycket väl, men kan inte sjukskriva någon för sorg. Den sörjande får en sjukdiagnos som kan godkännas av försäkringskassan. Det vanligaste brukar vara depression och krisreaktion. I vår undersökning visade det sig att de sörjande under en tvåårsperiod i genomsnitt varit sjukskriven i 26 veckor. Drygt hälften på heltid. Det visade sig också att många varit sjukskrivna en period, återgått i arbete och efter en period återigen varit sjukskrivna. Det förvånar inte oss som är berörda. Vi vet att sorgprocessen är komplex och betydligt mer långdragen än de flesta som inte upplevt sorg tror. Två sorgeår med uppgångar och motgångar är normalt och friskt. Vi vet att saknaden är livslång. Men vi vet också att man med rätt stöd kan återfå ett bra liv. Rätt stöd är inte att tvingas arbeta eller att bli sjukskriven. Att bli lämnad utan rätt stöd och att behöva strida för möjligheten att sörja i lugn och ro, kan däremot leda till sjukdom. Den som sjukskrivits i samband med sin sorg med diagnosen depression eller krisreaktion kan drabbas av ytterligare problem på grund av den felaktigt använda diagnosen. Det syns i ens journaler. Det kan påverka möjligheter till jobb, försäkringar och annat. I ett aktuellt fall sökte en av våra medlemmar teckna en livförsäkring. Livförsäkringsbolaget bedömde att hon var ett s.k. riskfall, man räknade med att hon skulle dö innan 65 års ålder. Hon erbjöds därför en försäkring med 75 % högre premie, för att det i journaler framgick att hon varit sjukskriven för depression i samband med en livskris. Just det faktum att krisen övergått i depression betraktades som en onaturlig och sjuklig reaktion och därmed förhöjd risk. Vi inom SAMS vill bidra till ökad kunskap om sorg och sorgreaktioner. Vi vill också bidra till att förbättra stödet och villkoren för efterlevande. Som ett led i vårt arbete föreslår vi att man inför en sorgpeng för den som drabbas av en svår sorg i samband med dödsfall. Sorgpengen skall fungera som föräldrapengen. Man skall kunna få ersättning de dagar man inte kan arbete fullt ut på grund av sorgreaktioner. Skulle vi erbjuda det skulle vi förutom förbättrade villkor för de sörjande också få andra positiva effekter. |
| | |
