|
ENKÄT OM SJUKSKRIVNING I SAMBAND MED SORG
Under våren 2010 genomförde SAMS en enkätundersökning om sjukskrivning i samband med sorg. 1249 personer svarade. Ca 75% av de som svarade hade förlorat barn.
Ca 85% svarade att de varit sjukskrivna i samband med dödsfallet. I genomsnitt var man sjukskriven 29 veckor under de två första åren varav 60% på heltid, vilket motsvarar 17 veckor. 98% angav att sjukskrivning varit till hjälp i sorgen.
I enkäten ställdes frågan vilka diagnoser som den sjukskrivande läkaren angett i sjukintygen. Svaren visade att krisreaktion, nedstämdhet, utmattning och depression är vanliga diagnoser.
Det är här man skulle vilja att begreppet sorg skulle räcka att skriva i ett sådant intyg. Några av de som svarade har angett att läkaren skrivit sorg men vi vet att det i de flesta fall inte räcker med detta trots att vi vet att det är just sorgen, som gör det omöjligt för många att arbeta under kortare eller längre tid i samband med ett dödsfall. Det är ju också här som SAMS arbetar för att få förståelse för begreppet ”sorgpeng”. En sorgpeng skulle kunna innebära rätten att ta ut 100 dagar under två år och detta skulle kunna möta större delen av det behov av sjukskrivning, som enkäten visat. Andra effekter av detta skulle kunna vara
•Stressen över att bli ifrågasatt av FK försvinner
•Pressen med många korta sjukskrivningsperioder försvinner när man har egen kontroll
•Belastningen på öppenvården minskar
•Om man separerar sorg från annan orsak till arbetsoförmåga, belastas inte rehabkedjan och Arbetsförmedlingen
I enkäten ställdes också frågan om vilket annat stöd man fått i sitt sorgearbete. Drygt 60% angav att man fått stöd genom vården och drygt 40% svarade att man fått stöd genom någon av anhörigföreningarna inom SAMS. Den senare uppgiften kan ju tyckas lite oroande att endast 40% fått stöd av anhörigföreningarna. En orsak till att inte fler anser sig ha fått stöd kan vara att man bor på platser där det inte finns möjlighet till samtalsgrupper eller andra aktiviteter. Det kan kanske finnas andra orsaker som vi behöver titta närmare på. Ett svar i enkäten som vi kan vara mycket nöjda med är att mer än 80% av de som fått stöd genom anhörigföreningarna är nöjda eller mycket nöjda med det stöd de fått.
Slutligen fanns möjlighet för de som besvarade enkäten att ange vilka ytterligare behov man kände fanns i samband med att man förlorat en nära anhörig. Här framkom bl a följande
•Större förståelse från FK
•Större kontinuitet med läkare
•Bättre information om det stöd som finns
•Snabbare omhändertagande från vårdens sida
•Stöd till hela familjen
•Praktisk hjälp i t.ex. hemmet
•Möta andra med liknande erfarenheter
•Stöd och förståelse av arbetsgivaren
•Bättre kunskap hos läkarna om sorg
•Mer tid att sörja
•Bättre bemötande i samband med dödsfallet
•Ökad kunskap bland vänner och bekanta om sorg
Vad gör vi nu med de kunskaper vi fått genom svaren i enkäten?
Sams har redan vid ett tillfälle presenterat resultatet för en av statssekreterarna på Socialdepartementet. Här finns också planer på att kontakta flera politiker i ledande ställning. SAMS har också planer på att försöka publicera några debattartiklar, som bygger på enkätresultaten. Helt klart är att vi har fått underlag som gör att vi kan och vill fortsätta arbetet med att försöka påverka de som bestämmer om de regler som påverkar den som drabbas av sorgreaktioner i samband med en nära anhörigs död.
Vi vill också passa på att tacka alla som besvarade enkäten.
Kjell Westerlund
Ordförande i SAMS
Enkätresultat 2010 |
