I samband med ljusmanifestationen i Göteborg den 30 oktober 2010, gjordes en intervju av lokalradion.

Vill du höra inslaget angående sorgpeng

Gå in på www.sverigesradio.se/goteborg/

Talet som hölls av föreningens ordförande i samband med ljusmanifestationen

SORGPENG
”Det mesta blir bättre i framtiden”, säger pensionsbolagen i sin reklam. Men sanningen är att varje månad dör drygt 1 000 personer i Sverige innan de hunnit fira sin 65-årsdag. Nästan 600 barn dör varje år innan de hunnit börja eller gå ur skolan. Var tredje timma förlorar ett barn under 18 år en förälder. Och varje dag, året om, dör i genomsnitt drygt 7 personer mellan 25 och 50 år.

Vi vet inte hur många mammor, pappor, makar, sambor, barn och bästisar som drabbas av förlusterna. Men vi vet att de flesta drabbas mycket hårt. Och att det innebär mycket stark psykisk och känslomässig påfrestning. Flera studier har visat att förlusten av en livskamrat är en av de händelser som skapar allra störst stress och påfrestning i en människas liv. Vid en normal sorgeprocess uppkommer negativa reaktioner inom 6 månader för att därefter avklinga.

Vi vet att flertalet som drabbas visar symptom som är jämförbara med djup depression. Samma typ av depressiva symptom följer då föräldrar förlorar ett barn eller då ungdomar förlorar sin förälder, men med den skillnaden att symptomen då är ännu djupare, starkare och mer långvariga. Det handlar om sorg, inte om ett sjukdomstillstånd.

Vi vet också att sorg i lika hög grad som en fysisk skada är ett tillstånd där komplett återgång till normal funktionsnivå är möjlig, men där det också finns en risk för försämrad funktion som följd.

Det borde vara enkelt att förstå att den som drabbas av en stor förlust med djup sorg som följd får nedsatt arbets- eller studieförmåga. Vi vet att ungdomar som förlorat sin förälder ofta kommer efter i sina studier. Vi vet också att den som förlorat sitt barn eller sin livskamrat under en period har nedsatt arbetsförmåga. Inom SAMS genomförde vi i våras en enkät bland våra medlemmar med rubriken sjukskrivning i samband med sorg. 1249 personer svarade och det visade sig inte helt oväntat att 85 % hade varit sjukskrivna på grund av sin förlust och sorg.

Trots att sorg inte är en sjukdom!

I en annan studie med 317 personer vars livskamrater avlidit upp till 2 år tidigare, på naturligt sätt, uppträdde samtliga indikatorer på sorg, tvivel, längtan, ilska, acceptans och depression inom 6 månader efter förlusten för att sedan avklinga. Ett lite annorlunda mönster har visat sig efter ett traumatiskt dödsfall som olycka eller sucid. Där tar det oftast längre tid. I den senare undersökningen exkluderade man 77 personer som led av komplicerad sorgereaktion efter ett traumatiskt dödsfall för att dessa inte skulle snedvrida resultatet i undersökningen.

Samtliga personer intervjuades vid tre olika tillfällen. 1-6 , 6-12 och 12-24 månader efter dödsfallen

Även den svenska regeringens utredare Anna Hedborg slår fast att sorg i flera fall innebär nedsatt arbetsförmåga men att sorg inte är en sjukdom. Konsekvensen av resonemanget blir att den som drabbas av svår sorg inte kan arbeta fullt ut, men inte heller kan sjukskrivas. Därför föreslog utredaren att man ska införa en s.k. närståendepenning som innebär att den som drabbas av en svår förlust ska ha rätt till ersättning i 10 dagar i samband med dödsfallet.

Symptomen vid sorg påminner i många fall om sjukdom. Därför är det är viktigt att slå fast att den som drabbas av svår sorg har nedsatt arbetsförmåga. Men det är minst lika viktigt att vi snarast får en lösning som innebär att de sörjande får en rimlig möjlighet att ägna sin tid åt att sörja, för att så snart som möjligt kunna återvända till arbete och ett liv som känns värt att leva. I det sammanhanget har 10 dagar ett mycket begränsat, om ens något, värde. De första 10 dagarna har många knappt förstått vad som hänt, än mindre kommit igång med sorgearbetet. De första dagarna är det ofta oerhört mycket praktiskt som skall ordnas. Begravning och bouppteckning. Vissa dödsfall ska dessutom obduceras. Dödsfallet kanske sker utomlands, under svåra omständigheter, i samband med brott etc. För många drabbade är det mycket att ta hand om innan man kan ta itu med sin och eventuellt sina barns sorg.

Det förslag som nu ligger vittnar tydligt om den utbredda brist på kunskap och förståelse för sorg som råder. Vad händer idag med den som drabbas av sorg som inte kan arbeta? De flesta söker läkare för att få hjälp. Två veckors sjukskrivning, d.v.s. 10 dagar får de flesta. Därefter varierar inställningen. En del läkare har uppfattningen att arbete och ”distraktion” är bästa medicinen. Andra menar att antidepressiv medicin botar sorgen och skriver ut det. Många läkare förstår situationen mycket väl, men kan inte sjukskriva någon för sorg. Den sörjande får en sjukdiagnos som kan godkännas av försäkringskassan. Det vanligaste brukar vara depression och krisreaktion.

I vår undersökning visade det sig att de sörjande under en tvåårsperiod i genomsnitt varit sjukskriven i 26 veckor. Drygt hälften på heltid. Det visade sig också att många varit sjukskrivna en period, återgått i arbete och efter en period återigen varit sjukskrivna. Det förvånar inte oss som är berörda. Vi vet att sorgprocessen är komplex och betydligt mer långdragen än de flesta som inte upplevt sorg tror. Två sorgeår med uppgångar och motgångar är normalt och friskt. Vi vet att saknaden är livslång. Men vi vet också att man med rätt stöd kan återfå ett bra liv.

Rätt stöd är inte att tvingas arbeta eller att bli sjukskriven. Att bli lämnad utan rätt stöd och att behöva strida för möjligheten att sörja i lugn och ro, kan däremot leda till sjukdom.

Den som sjukskrivits i samband med sin sorg med diagnosen depression eller krisreaktion kan drabbas av ytterligare problem på grund av den felaktigt använda diagnosen. Det syns i ens journaler. Det kan påverka möjligheter till jobb, försäkringar och annat. I ett aktuellt fall sökte en av våra medlemmar teckna en livförsäkring. Livförsäkringsbolaget bedömde att hon var ett s.k. riskfall, man räknade med att hon skulle dö innan 65 års ålder. Hon erbjöds därför en försäkring med 75 % högre premie, för att det i journaler framgick att hon varit sjukskriven för depression i samband med en livskris. Just det faktum att krisen övergått i depression betraktades som en onaturlig och sjuklig reaktion och därmed förhöjd risk.

Vi inom SAMS vill bidra till ökad kunskap om sorg och sorgreaktioner. Vi vill också bidra till att förbättra stödet och villkoren för efterlevande.

Som ett led i vårt arbete föreslår vi att man inför en sorgpeng för den som drabbas av en svår sorg i samband med dödsfall. Sorgpengen skall fungera som föräldrapengen. Man skall kunna få ersättning de dagar man inte kan arbete fullt ut på grund av sorgreaktioner. Skulle vi erbjuda det skulle vi förutom förbättrade villkor för de sörjande också få andra positiva effekter.

• Vi skulle kunna bearbeta vår sorg i lugn och ro
• Vi skulle slippa belasta sjukvården.
• Vi skulle slippa berätta vår historia om och om igen för nya läkare vid de återkommande besöken på vårdcentralen.
• Vi skulle slippa diskutera vår sorgreaktion med Försäkringskassan och slippa argumentera för varför man har nedsatt arbetsförmåga.
• Vi skulle slippa få felaktiga sjukdomsdiagnoser med de följder som det får.
• Våra arbetsgivare skulle slippa stå för karenstid som nu är fallet vid sjukskrivning.
• Sist men inte minst skulle vi ta ett steg i rätt riktning för att göra sorg och sörjandes situation synlig i samhället.

Sorgpeng är en viktig del av rätt stöd till sörjande. Det är en bra lösning för att ge förutsättningar för en bra sorgprocess som i sin tur oftast skulle innebära snabbare återkomst i arbetslivet.

Naturligtvis behövs det även andra former av stöd. Det återstår mycket att göra. Med den trygghet som sorgpeng skulle innebära tar SAMS ett första steg till ett förslag som skulle betyda en stor förbättring av de sörjandes förutsättningar.

Död och Sorg ingår i livet. Vi vet aldrig på förhand när det kommer att drabba oss själva! Bara att!

SAMS som består av föreningarna

Riksförbundet för änkor och änkemän,

SPES_SuicidPrevention och EfterlevandeStöd,

Spädbarnsfonden,

Vimil och

VSFB- Vi som förlorat barn

vill vara med och hjälpa till att förbättra för de sörjande!

Ljusmanifestation i Göteborg

Lördagen den 30 oktober kl. 15.00 anordnar SAMS – Samarbete för människor i sorg – sin årligen återkommande ljusmanifestation. I år kommer manifestationen för andra gången att genomföras i Göteborg.

Temat för årets manifestation är Tid att sörja.

Nya siffror för efterlevandepensionerna 2011 har nu kommit

Många efterlevandepensioner följer inkomstutvecklingen efter avdrag med normen men utan balansering. De höjs därmed med 0,3 procent. För en del efterlevandepensioner gäller specialregler och dessa påverkas av balanseringen.

Indexeringen blir då olika för olika individer. Garantipension till efterlevandepension och efterlevandestöd räknas om med prisbasbeloppet och höjs alltså med 0,9 procent.

Vad är balanseringen?

Pensionsmyndigheten har räknat ut det så kallade balansindexet för 2011, som avgör hur inkomstpensionerna räknas om till nästa år. Balansindex för 2011 blir 133,56 enligt beräkningarna som i dag överlämnas till regeringen. Det är en sänkning med 2,7 procent jämfört med 2010 års index på 137,31.

När även den så kallade normen på 1,6 procent dras av vid omräkningen innebär detta att inkomstpensionen nästa år sänks med sammanlagt 4,3 procent.

När en person går i pension innehåller varje utbetalning en förskottsränta på det kapital som ska betalas ut under personens livslängd. Det är denna ränta som kallas normen, och som alltså ska dras av när pensionerna räknas om varje år.

Det innebär att en ålderspensionär med 12 000 kronor i inkomstpension får en sänkning med 512 kr i månaden 2011. Med den skattesänkning som regeringen föreslagit blir effekten efter skatt för samma pensionär en minskning med 155 kronor i månaden. Även oppositionen har föreslagit skattesänkning för pensionärer.

Balanseringen medför att pensionssystemets underskott på 323 miljarder kronor från den sista december 2009 försvinner.

Garantipensionen räknas upp med prisbasbeloppet. Det innebär att garantipensionen år 2011 stiger med 0,9 procent.

Inbjudan

Psykisk livräddning - att våga tala om liv, död och självmord

Vi vet vad vi skall göra om en person ramlar i en vak. Men när en person är i psykisk livsfara och säger att hon inte orkar leva längre, vet vi oftast inte vad vi skall ta oss till.

Professor Jan Beskow, som forskat på suicidprevention i över 40 år, hävdar att i tanken på döden sker omvärderingar av vad som är viktigt i livet och varje människa har någon gång tänkt på möjligheten att ta sitt liv. Det nattsvarta kan ersättas av ny energi och öppna vägen för tidigare otänkbara problemlösningar. Vilka redskap och kunskaper behöver vi för hjälp i nöden? 

Med Jan Beskow professor, psykiater och vice ordf. Suicidprevention i Väst

Tid: onsdag 11  november kl. 19.00

Plats: Asperö salen Folkets Hus, Järntorget, Göteborg

Kostnadsfritt

Fika till självkostnad

Öppen föreläsningskväll

Arrangörer: ABF och samverkansgruppen för långsiktigtstöd vid kriser, Göteborg

(BRIS, Göteborgs Stad, Riksförbundet för änkor och änkemän, Rädda Barnen, Röda Korset Självhjälpshuset Solkatten, SPES - Suicidprevention och efterlevandes stöd, Spädbarnsfonden, Svenska Kyrkan, VIMIL - Vi som mist någon mitt i livet och VSFB - Vi Som Förlorat Barn).

Välkommen!

Vi har fått ett stipendium från Skandia Ideer för livet till ett projekt "Familj i sorg".

I Stockholm startar vi hösten 2011 en mötesplats för barn och unga som förlorat en förälder.

Vi erbjuder samvaro, samtal  och filmvisning med filmer som på ett eller annat sätt har sorg som tema.

Du får möjlighet att träffa andra som är i samma situation som du.

Vi lägger ut info kontinuerligt allt eftersom mötesplatsen tar form.

Har du frågor, hör gärna av dig!